Historia om rasen & sporten

Historisk bakgrund och den svenska utvecklingen av rasen Greyhounden härstammar från vinthundar som för många tusen år sedan fanns i Orienten. Vinthundar var nomadernas högt skattade sällskap och deras effektivaste jaktvapen på små och medelstora villebråd. Övertygande bildbevis för att greyhounden var etablerad som specifik ras, finns från konstföremål från förkristen tid, från Grekland och Romarriket (på British Museum).

Homeros skriver att det bara var den gamla greyhounden Argus som kände igen Odysseus, när han återvände från sina färder. I Bibeln är greyhounden den enda hundras som omnämnes (Ordspråksboken 30:29-31 – engelska övers., King James-versionen, 1611). Rasen var mycket uppskattad för sina jaktegenskaper och sin skönhet. Rasens namn lär komma från en grekisk översättning av ett hebreiskt ord som betyder smärt och smal midja.

Innan skjutvapnen fanns, var en hetsjakthund en garanti för tillgång till föda. Rasen kom med romarna till de brittiska öarna vid tiden för Jesu födelse och blev högt skattad i England och Irland. Det var de rika och förnämas hund och vanligt folk fick ej äga dessa hundar. Fattigt folk hade likväl greyhounds som de jagade med om nätterna – hundar som var mörkfärgade för att inte synas; de vita hundarna var det fina folkets hundar.

När det inte längre var nödvändigt med hetsjakt, fortsatte man intresset för rasens funktion i coursingtävlingar, där två greyhounds släpps efter ett villebråd som kommit inom synhåll (oftast hare). De första tävlingarna anordnades i slutet av 1700- talet i England. ”The National Coursing Club” bildades 1858 och ”The Greyhound Stud Book” upprättades1882. Ur den välorganiserade coursing-sporten växte också intresset att tävla med hundarna i exteriör bedömning. Det var i hög grad greyhoundsägare som tog initiativet till att bilda the Kennel Club i England 1873 och skapa utställningarna. Redan på den tiden kunde man konstatera att det var olika hundar som tävlande i coursing och på utställningarna! Först 1926 introducerades hundkapplöpning på bana efter mekanisk hare (av en amerikan i England!). I takt med avvecklingen av coursing efter levande villebråd, har intresset för ban-kapplöpningar ökat och tagit över rasen numerärt. Det har lett till att skillnaden mellan ”bruksgreyhounds” (kapphundar och coursing-hundar) och hundar avlade enligt standarden blivit än tydligare.

Den nyligen introducerade nya sporten lure-coursing lockar i hög grad ”utställningshundarna” och kan innebära ett gynnsamt tillskott för rasens sunda avelsutveckling. I Sverige var hetsjakt möjlig bara på slätterna i Skåne och var något som förekommit mycket länge och ”ännu på 1860 talet höllos vinthundar å de flesta skånska herresäten”. Några svenska coursingtävlingar anordnades dock inte och hetsjakt är sedan länge förbjudet i vårt land. Redan på 50-talet togs de första ansatserna till bankapplöpning i vårt land. Hundkapplöpningar tycks dock inte slå rot hos oss som i England och USA och många andra länder. Detta trots att det numer är möjligt till spel om pengar på hundar (och inte bara hästar).
Källa SKK.

WordPress.com.

Up ↑

%d bloggers like this: